Styrelsen

Katri Nieminen

Gynekolog, Norrköping
Föreningens ordförande

Jag heter Katri Nieminen, är bosatt och jobbar som obstetriker numera på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Mitt intresse i psykosociala frågor växte fram under ST tiden när jag träffade gravida förlossningsrädda kvinnor och kvinnor med annan gynekologisk problematik, där medicinböckernas behandlingskoncept inte helt räckte till. Under åren har den initiala frustrationen över att inte nå och eller egentligen inte fullt ut förstå lett till arbete i POS-arg men också väckt ett forskningsintresse i just frågor kring förlossningsrädsla.

Efter specialistutbildningen år 2000 har jag jobbat huvudsakligen med obstetrik, bl.a som mödravårdsöverläkare i Motala och Linköping. Parallellt med forskningsarbetet flyttade det kliniska jobbet 2011 för mig till Norrköping och slutligen 2016 har även hemmet följt med. I mitt arbete ser jag förståelsen för individens situation och hennes syn på sitt problem som en central utgångspunkt för att långsiktigt kunna hjälpa henne. Vid sidan av doktorandutbildningen har jag skaffat mig en KBT steg-1 utbildning, vilket jag ser som ett av de viktigaste verktygen i mitt kliniska arbete idag. Min forskning som har handlat om olika aspekter kring förlossningsrädda kvinnor bl.a. terapeutisk behandling och samhällskostnader, resulterade i april 2016 i en avhandling under titeln ”Clinical aspects of child-birth related anxiety”.

Arbete med helhetsperspektiv och de inspirerande SFPOG symposierna samt ISPOG världskongresserna har lockat mig till styrelsearbete, där jag vill bidra till utvecklingen och bevakningen av dessa viktiga frågor.


Petra Bygdevall
petra.jonsson-bygdevall@sll.se

Psykiater och Gynekolog, Stockholm,
Föreningens vice ordförande

Jag heter Petra Bygdevall och bor i Stockholm. Jag blev färdig specialistläkare i gynekologi/obstetrik 2009 och gjorde hela min specialisttjänstgöring på Södersjukhuset i Stockholm. Som färdig specialist jobbade jag i drygt 1 år på en fertilitetsklinik på St Göran och sedan på KK KS Solna där jag blev anställd delvis för att vara på Junoenheten, enheten för mentalt och sexuellt välbefinnande, förlossningsrädsla mm. Efter en kort period där lades denna enhet ner men under tiden hade jag blivit alltmer övertygad om att jag ville jobba med psykosomatik generellt men ffa inom kvinnosjukvård. Under min ST-tid på KK, fertilitetskliniken och sedan Junoenheten blev jag intresserad av det komplexa sambandet mellan kropp och själ, hur man tolkar och hanterar upplevelser och fascinerad av själva samtalet. Någonstans på vägen i allt detta bestämde jag mig för att vidareutbilda mig till psykiater. Jag började min nya ST i psykiatri på Psykiatri Sydväst, Huddinge sjukhus 2012 och blev färdig specialist under 2016. Jag är nu anställd som psykiater på Psykiatri Sydväst och har mestadels jobbat på den Affektiva mottagningen med bipolära patienter och litium. Sedan ett tag arbetar jag också 1 dag/vecka på Konsultpsykiatriska enheten på Huddinge och jobbar då mot KK Huddinge på specialist-MVC, Endometriosteamet och även som konsult mot Fertilitetsenheten KK KS. Jag är också engagerad i ett nätverk i Stockholm med mål att kunna samordna lika och god vård för gravida kvinnor med psykisk sjukdom och skörhet samt under deras postpartumperiod. Detta är en utmaning och känns angeläget men inte helt lätt trots att det är ett välavgränsat upptagningsområde, dock med flera vårdaktörer. Alldeles nyligen har jag också tillträtt som ST-läkarchef på Psykiatri Sydväst. Jag ser fram emot att fortsatt jobba i gränslandet mellan kropp och själ. 


Linda Platon
linda.platon@sll.se

Barnmorska, Stockholm
Ledamot

Jag heter Linda Platon, är barnmorska och arbetar och bor i Stockholm.

Jag har i hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med människor, som mentalskötare, sjuksköterska och de senaste 21 åren som barnmorska på Södersjukhuset där jag arbetat med mödravård, förlossning, eftervård och med samtal med förlossningsrädda kvinnor/par.

Mellan åren 2004 och 2016 arbetade jag på Södra BB på Södersjukhuset. En enhet sprungen ur ABC- vård med ledord som småskalighet och kontinuitet i hela vårdkedjan. Detta innebar att man som barnmorska följde kvinnan/paret från inskrivning på MVC till efterkontroll ca två månader efter födseln. Många av de blivande föräldrarna som sökte sig till Södra BB bar på en rädsla inför förlossning och mitt intresse för att arbeta med dessa kvinnor växte.  Sedan 2008 arbetar jag deltid på Samtalsmottagningen på SöS. 

2010-2012 gick jag min Steg 1 utbildning med psykodynamisk inriktning och arbetade efter det även volontärt med samtal på Stadsmissionens Terapicenter för Unga.

Jag har undervisat i ämnet förlossningsrädsla på barnmorskeutbildningen på Karolinska Institutet och på Sophiahemmets Högskola.

Mellan år 2017 och 2019 var jag engagerad i det SKL-finansierade projektet ”Trygg att föda” vars syfte är att med hjälp av samtal, undervisning i grupp, och med medicinsk yoga hjälpa kvinnor med önskan om planerat kejsarsnitt (utan medicinsk indikation) att våga föda vaginalt.

Psykologiska, sociala och existentiella frågor kring graviditet, barnafödande och föräldraskap har alltid intresserat mig, jag har därför varit medlem i SFPOG i många år och uppskattat de årliga symposierna. Jag hoppas nu kunna bidra till föreningens arbete med min erfarenhet och mitt engagemang.



Anne-Marie Wangel
anne-marie.wangel@mau.se

Barnmorska, Malmö
Kassör i föreningen

Anne-Marie Wangel, bor i Malmö sen 1996 och är anställd vid Malmö högskola, Fakulteten för Hälsa och samhälle. Jag blev Barnmorska 1986 och arbetade några år på förlossningen vid Östra sjukhuset i Göteborg. Där var jag med och startade Auroragruppen. Efter fem år i Malawi, Afrika där jag arbetade med olika HIV/AIDS projekt utbildade jag mig inom folkhälsovetenskap (MSc PHD,-95) vid London School of Hygiene and Tropical Medicine.

Jag disputerade 2012 i ämnet Hälsa och samhälle inriktning psykisk ohälsa vid Malmö högskola.
Titel på avhandlingen är ”Mental ill-health in childbearing women: Markers and risk factors”.

Uttrycket ”en gång barnmorska alltid barnmorska” är applicerbart på mig. Dels genom att mitt intresse för kvinnors psykiska ohälsa och psykosociala faktorer har vuxit fram. Dels genom möjligheten att vikariera inom mödravården där jag får träffa dagens gravida kvinnor. För mig är det som om cirkeln sluts: Från Auroragruppen på 80-talet, till utsatta kvinnor i Afrika och till ett multietniskt Malmö.

Jag är sekreterare i styrelsen, nu på mitt andra mandat fram till 2015, vill jag vara med att utveckla kunskapen om angelägna och aktuella frågor samt medlemsrekrytering till ett aktivt SFPOG.


Annica Kempe
annica.kempe@ki.se

Antropolog, Stockholm
Sekreterare i föreningen

Jag heter Annica Kempe och har en lång professionell erfarenhet med internationella organisationer, främst Rädda Barnen, och akademisk bakgrund i socialantropologi och folkhälsovetenskap. Mitt intresse för kvinnors psykosociala hälsa, förlossningstraditioner och medicinska system i olika kulturer grundlades under ett två-årigt fältarbete i Östafrika vid globalt college. Jag har arbetat med afrikanska kvinnoorganisationer på lokal nivå samt forskat om modern och traditionell mödravård i Jemen. Vid Karolinska Institutet har jag varit verksam vid enheten för psykosocial/mental hälsa och för närvarande global hälsa. Kvinnors förlossningsrädsla på Arabiska halvön var fokus för nyligen publicerad studie.

Engagemang i den internationella verksamheten inom ISPOG ledde mig till SFPOG. Jag hoppas kunna bidra till spännande diskussioner i en alltmer globaliserad värld.


Klas Abrahamsson

klas.h.abrahamsson@gmail.com

Psykolog, Lund
Symposieansvarig

Jag heter Klas Abrahamsson, är legitimerad psykolog och driver för närvarande en egen psykologmottagning i Lund. Tidigare har jag bland annat arbetat på Reproduktionsmedicinskt Centrum vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö samt på Vuxenpsykiatrimottagning könsidentitet i Lund. Jag har även i mer än 25 år arbetat som kulturarbetare, företrädesvis som dramatiker och manusförfattare men även som dramaturg, pedagog och regissör. 

Jag har alltid haft ett stort intresse av reproduktiv hälsa, dels i största allmänhet och dels med ett HBTQ-perspektiv. I grunden handlar mitt intresse om de flesta människors djupgående behov av att själva välja om, när, hur och med vem de vill bilda familj. Exempelvis sker det just nu mycket inom den högspecialiserade reproduktionsmedicinen. Nya patientgrupper tillkommer – i Sverige senast ensamstående kvinnor som sedan några år kan få offentligt finansierad behandling med donerade spermier. Även utrednings- och behandlingsmetoder utvecklas där många nya möjligheter ännu ligger i sin linda, t.ex. när det gäller genetisk diagnostisering. Allt detta möter vid någon punkt vårdgivare och patienter såväl som allmänheten i stort, vilket gör att vi löpande ställs inför nya etiska, ekonomiska, politiska, sociala och – inte minst! – psykologiska utmaningar. Min ambition är att tillsammans med SFPOG följa denna utveckling, nationellt såväl som internationellt, och att aktivt arbeta för att den sker på ett ansvarsfullt sätt.


Klaas Wiljma
klaas.wijma@liu.se

Past President i ISPOG

Bostadsort: Linköping. Född: 1948.

Yrke/Titel: Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, professor i Medicinsk Psykologi.
Utbildning: Grundutbildning i psykologi, legitimerande utbildningar i klinisk psykologi och psykoterapi från Nederländerna. Disputerade 1984 på ”Psychological functioning after hysterectomy.”

Arbetade från 1974-1985 vid Department of Medical Psychology, Groningen State University, Nederländerna. Flyttade 1985 till Sverige. Arbetar vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet som professor i Medicinsk Psykologi. Har i 30 år också varit kliniskt verksam, bl.a. vid kvinnokliniker i Nederländerna och Sverige. Forskningsområden är ångest inom somatisk medicin i allmänhet och förlossningsrädsla och PTSD efter förlossning i synnerhet; psykologiska och sexuella problem efter gynekologiska ingrepp; alternativa behandlingsformer av menopausbesvär; sexuella dysfunktioner; våld mot kvinnor; psykometri. Har utvecklat ett flertal psykologiska mätinstrument, bl.a. Wijma-Delivery Expectancy/Experience Questionnaire (W-DEQ) för att mäta förlossningsrädsla före och efter förlossning, Delivery Fear Scale (DFS) för att mäta rädsla under förlossning, och Traumatic Event Scale (TES) för att mäta trauma ångest. Skalorna använts numera i flera länder.