Margareta Johansson
Sammanfattning
När män blir fäder utgör deras barns födelse och föregående graviditet en viktig och känslig tid för deras kommande föräldraskap. I forskning om barnafödande har fäders erfarenhet fått mindre uppmärksamhet jämfört med mödrars erfarenhet. Syftet med föreliggande avhandling var att studera vilka källor fäder använder för att söka information om graviditet och barnafödande, fäders önskemål om förlossningssätt för deras barns födelse, samt fäders förlossningsupplevelse och deras uppfattning om eftervårdens kvalitet.
År 2007 rekryterades 1105 blivande fäder när deras partner hade nått mitten av graviditeten. Fäderna följdes fram till ett år efter deras barns födelse. De blivande fäderna var boende i Västernorrlandslän i Sverige och deras barn föddes på något av de tre sjukhusen i länet. Data analyserades med deskriptiv och inferentiell statistik samt innehållsanalys. Ett index skapades utifrån en kombination av fädernas upplevelse av eftervårdens kvalitet.
Vanliga informationskällor om graviditet och förlossning som de blivande fäderna använde var Internet, den blivande modern och barnmorskan. Blivande fäder som väntade sitt första barn (OR 1.4; 1.2–1.7), hade hög utbildningsnivå (OR 1.3; 1.2–1.5) och de med tidigare erfarenhet av kejsarsnitt (OR 1.3; 1.1–1.6) använde i större utsträckning Internet som informationskälla. Det var 71 (6.4%) fäder som önskade kejsarsnitt för sitt barns födelse. Tidigare negativ förlossningsupplevelse (PR 8.6; 2.6–28.3) och erfarenhet av kejsarsnitt (PR 5.7; 2.8–11.9) var associerat med en önskan om att barnets skulle födas med hjälp av kejsarsnitt. En önskan om att planera dag för sitt barns födelse (PR 6.0; 1.5–24.1) hade samband med förstagångsfäders preferens för kejsarsnitt.
Två månader efter barnets födelse beskrev 604 (74 %) fäder att de hade haft en positiv förlossningsupplevelse. En samvariation med en mindre positiv förlossningsupplevelse uppmättes om barnet var fött med akut kejsarsnitt (OR 7.5; 4.1–13.6), instrumentell vaginal förlossning (OR 4.2; 2.3–8.0) och om fadern var missnöjd med den medicinska vård som modern erhållit (OR; 4.6; 2.7–7.8). En tillfredsställande erfarenhet av sjukvårdspersonalens kompetens och bemötande var relaterat till en positiv förlossningsupplevelse. Bristerna i eftervården var främst relaterade till brister i den information som fäderna fått om barnets vård och behov samt fädernas upplevelse av att deras partner fått bristande kontroller och medicinsk vård. Ett år efter barnets födelse var 488 (79 %) av fäderna nöjda med den övergripande eftervården trots att de tidigare pekat på brister i vården. Brister i personalens bemötande (OR 5.01; 2.80–8.98) och i den medicinska vården av modern hade samband med fädernas missnöje med den övergripande eftervården (OR 2.13; 1.25–3.62).
De flesta fäder i den här undersökningen hade en positiv förlossningsupplevelse och var nöjda med eftervården. Avhandlingen lyfter dock fram möjligheter till förbättringar inom förlossnings- och eftervården. Hälso- och sjukvårdspersonal bör vara uppdaterad angående information som ges via webbsidor för att kunna diskutera den information som blivande fäder kan få om graviditet och förlossning. Blivande fäder bör ges möjlighet att diskutera sina önskemål och attityder till förlossningssätt. Vidare bör personalen ge stöd genom information och närvaro i förlossningsrummet. Informationen som vårdpersonalen ger om det nyfödda barnets vård och behov kan stärkas både före och efter förlossningen.
Nyckelord: Eftervård, Faderskap, Förlossningssätt, Förlossningsupplevelse, Stöd, Transition, Vårdkvalitet, Önskemål