Kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Attityder, förekomst och önskemål
Annika Karlström
Sammanfattning
Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka olika aspekter av kejsarsnitt med särskilt fokus på kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Avhandlingen omfattar fyra delarbeten. Data har samlats in med hjälp av fokusgruppsdiskussioner, register och frågeformulär. I delarbete I genomfördes fokusgrupper med barnmorskor och läkare med syfte att belysa attityder till kejsarsnitt utan medicinsk indikation avseende den ökade förekomsten och hur företeelsen handläggs. Delarbete II beskriver förekomsten av kejsarsnitt utan medicinsk indikation uttryckt som diagnostisk kod i Medicinska Födelseregistret. Delarbetet beskriver också regionala skillnader avseende kejsarsnitt utan medicinsk indikation mellan Stockholms län och de fyra nordligaste länen i Sverige. I delarbete III redovisas kvinnors önskemål om kejsarsnitt, faktorer associerade med önskemålet och kvinnornas motiv för att önska kejsarsnitt. Delarbete IV jämförde erfarenheter av mödrahälsovård, förlossningsupplevelse och erfarenheter av vård under förlossningen mellan kvinnor som önskat och genomgått kejsarsnitt och kvinnor som önskat och genomgått en vaginal förlossning. I dataanalyserna på de olika delarbetena användes innehållsanalys, beskrivande och jämförande statistik.
Vårdgivarna uppfattade handläggningen av kvinnornas önskemål om kejsarsnitt som en balans mellan motstånd och respekt. Det fanns ett motstånd att medverka till ett kirurgiskt ingrepp när indikation saknades men också en vilja att respektera kvinnors negativa förlossningserfarenheter. Andelen kejsarsnitt med koden ‛psykosocial indikation‛ tredubblades under den studerade tioårsperioden. Regionala skillnader avseende förekomst, diagnossättning, sociodemografisk och obstetrisk bakgrund hos kvinnorna identifierades. Få kvinnor (7% – 7.6%) önskade kejsarsnitt när de tillfrågades vid två tillfällen under graviditeten. Rädsla inför förlossningen, tidigare kejsarsnitt och tidigare negativ förlossningsupplevelse var faktorer associerade med önskemål om kejsarsnitt. Det var vanligt att kvinnorna beskrev att de inte hade något annat val än kejsarsnitt eller gav uttryck för ambivalenta känslor inför förlossningssätt. Kvinnor som önskade kejsarsnitt var mindre benägna att se förlossningen som en naturlig process jämfört med kvinnor som föredrog en vaginal förlossning. Kvinnor som önskade och fick en förlossning med hjälp av kejsarsnitt, hade mer negativa erfarenheter av vården och upplevde att de inte deltagit i beslutet om förlossning jämfört med de kvinnor som födde vaginalt.
Kejsarsnitt utan medicinsk indikation ökar. Resultatet från avhandlingen ger ökad kunskap om kvinnors önskemål och erfarenheter samt barnmorskors och läkares attityder till kejsarsnitt utan medicinsk indikation.
Nyckelord: förekomst, kejsarsnitt utan medicinsk indikation, kvinnors önskemål och erfarenheter, vårdgivarattityd.