SFPOG STIPENDIAT 2016
Rapport från ISPOG konferensen i Malaga 160512-160514
2016 ISPOG konferens med temat Brobygge mot bättre vård (fri översättning från Building Bridges to Better Care) gick av stapeln i Malaga den 12-14 maj. Årets konferens var till stor del uppbyggd kring de nationella medlemsorganisationernas symposier och täckte brett olika aspekter av psykosocial obstetrik och gynekologi.
Inspirerad av den egna forskningsaktiviteten, blev mitt eget huvudfokus under dagarna olika aspekter kring postpartum PTSD kryddat med en del andra psykosociala aspekter.
Första dagen började för min del med Storbritanniens symposium kring traumatisk stress efter barnafödande, där vi fick höra Pauline Slade berätta om STRAWB studien som utforskar stress och välmående efter barnafödande. Därefter berättade Rosalind Crawley om expressivt skrivande som verktyg att förbättra postparutm hälsan hos kvinnor. Alexandra Thornton berättade sedan om utvärderingen av välmåendeplan för kvinnor under graviditet och slutligen fick vi höra Susan Ayers göra en sammanfattning av data- och webb-baserade interventioner för att förbättra kvinnors perinatal mental hälsa.
Efterföljande föreläsning av Miranda Olff från Nederländerna belyste kvinnornas psykologiska och biologiska svar på traumatisk stress och förklaringsmodeller varför kvinnor har 2-3 gånger högre risk att utveckla PTSD jämfört med men. Hon berättade också om en psykobiologisk förklaringsmodell om oxytocinens möjligheter vid PTSD behandling, samt preliminära resultat som styrker teorin ex. tanken att använda oxytocin inför terapi, för att nå bättre resultat.
I Nederländernas symposium presenterade Claire Stramrood ”the Star-studien” som forskar om screening av trauma och ångest. Hon berättade om projektets erfarenheter av gynekologernas kunskap och attityder kring förlossningsrädda kvinnor. Därefter följde Anne-Marie Sluijs genomgång av hem- och sjukhusförlossningar och kopplingar till förlossningsrädsla. Marieke Paarlberg berättade därefter om Mind2care-web-programmet som kan andvändas både till screening och informationsspridning i samband med psykisk ohälsa och missbruk under graviditet.
I symposiet om vaginala penetrationsproblem och bäckenbotten, berättade Moniek ter Kuile om sin randomiserade väntelista-kontrollerade studie om terapeut assisterad exponering av kvinnor med livslång vaginism, om bidragande faktorer och om positiva terapieffekter. Reinhilde Melles klarlade därefter om funktionen av sexuell upphetsning vid upplevelsen av att vaginalt tryck upplevs som njutning och inte smärta. Hon redogjorde för sin mycket sofistikerade mätinstrument ”the Vaginal Pressure Inducer” som möjliggjort mätningarna. Slutligen kartlade Kari Boo evidensen kring sambandet mellan bäckensmärta och bäckenbottenmuskelträning.
Den Schweitziska gruppen för psykosomatisk obstetrik och gynekologi hade förutom egna föreläsare också inbjudit gästföreläsare till att belysa posttraumatisk stress problematik efter barnafödande. Antje Horsch från värdföreningen inledde med genomgång av kognitiva och obstetriska prediktorer som predisponerar till PTSD efter födandet. Därefter fortsatta Pauline Slade om pappornas traumatiska förlossnings-upplevelser, som ofta glöms bort i den mamma-barn -centrerade vården. Susan Ayers fortsatte med att berätta om the City birth trauma scale (CITY BiTS) som har utvecklats för screening och uppföljning av PTSD relaterat till barnafödande. Avslutningsvis hade vår egen forskargrupp blivit inbjuden att berätta om RCT studien om internetbaserat KBT program för kvinnor med förlossningsrelaterat PTSD med goda uppföljningsresultat även ett år efter avslutad behandling.
I Symposiet kallat för ”OB/Gyn kliniker – exponeringscentraler? Identifiering och terapeutisk handläggning av traumatiska reaktioner hos sköra patienter”. Belyste Julie Weitlauf från USA om vikten av att identifiera psykiska symtom av PTSD vid gynekologisk undersökning för att för förstå kvinnor som varit med om sexualiserat våld. Efter Julie fortsatte hennes kollega Erika Kelley om teoretiska grunder för riskupplevelser och reaktioner bland kvinnor som utsatts för mellanmänskligt våld. Avslutningsvis lyfte Barbro Wijma tankar kring gynekologiska och obstetriska procedurer som oavsiktliga, oplanerade och oöverenskomna exponeringshändelser, och poängterade hur gynekologen bör vara medveten om dess betydelse och följder, samt därmed vara uppmärksam för kvinnans reaktioner vid undersökningssituationen.
Bidens- studiegruppens symposium om reproduktiv hälsa hos gravida kvinnor i sex Europeiska länder berättade om senaste data från studien. Elsa- Lena Ryding började med kopplingen mellan att önska kejsarsnitt, ha förlossningsrädsla och hur förlossningen sedan blir, där man i studiegrupper har sett en korrelation mellan rädsla, önskan om snitt samt instrumentell förlossning i största delen av de deltagande länderna. Därefer fotsatte Mirjam Lukasse om relationen mellan erfarenheter av kränkgningar inom vården och obstetriska aspekter. Hon fortsatte även om hur graviditetsönskan korrelerar till fysiskt, sexuellt och psykiskt våld i de olika Bidens-länderna. Avslutningsvis berättade Anne-Marie Wangel om studien om gravida kvinnors mentala hälsa i en multi-etnisk stad i Sverige, där man sett att tidigare erfarenehet av våld korrelerar till symtom av depression och PTSD oavsett födelseursprung.
I plenarföreläsningen om prenatal maternell stress och fosterprogrammering berättade Marek Glezerman från Israel om vad man vet genom studier om hur gravida kvinnors stress påverkar det väntade barnet. Hur epigenetiken kan förklara en del av sjukligheten.
I symposiet anordnat av the Marcé Society for Perinatal Mental Health berättade Katherine Wisner om skillnader i psykiska måendet mellan bipolära kvinnor med och utan medicinering under graviditet med slutsatsen att det under graviditet är av stor vikt att använda mediciner med dokumenterad effekt.
Därefter berättade Michael O’Hara om en randomiserad studier om Sertralin eller placebo som komplement till interpersonell terapin för postpartumdepression , där man inte såg signifikanta skillnader mellan grupperna.
Jane Fisher från Australien berättade om lovande resultat från en randomiserad studie med utbildningskoncept för att förebygga mental ohälsa postpartum.
Ibone Olza avslutade symposiet med genomgång av psykologiska aspekter kring barnafödandets fysiologi.
En världskonferens erbjuder alltid en unik möjlighet att få smakprov på skillnader i synsätt och psykosocial problematik i olika kulturer, så även i Malaga, vilket blev mycket spännande upplevelse, exempelvis när man blandat med svenska kollegors vetenskapligt upplagda arbeten, så som Monica Christiansons studie om unga kvinnors erfarenheter om hederskultur och Carola Erikssons rapport om barnmorskornas uppfattningar om frågor kring oskuld och integritet, fick insikt i olika aspekter av turkisk kvinnosjukvårds rekommendationer av perinealvård kopplat till urinvägsinfektioner, eller amningsråd med honungs behandling vid såriga bröstvårtor.
När man bläddrar i programmet från en sådan här konferens, slås man av hur otroligt stor aktivitet det finns kring psykosociala frågor runtomkring jordklotet och osökt fylls man av ödmjukhet av alla projekt som därmed lyfter det här viktiga ämnesområdet till den akademiska världens kännedom genom olika publikationer. Med stor tacksamhet för möjligheten att få besöka Malaga, vill jag redan nu rekommendera att börja planera in en resa till nästa ISPOG världskonferens 2019 i Seoul, Sydkorea.
Hälsar konferensresenären Katri Nieminen